Tbp-3 Bildanalys: Vad jag utgått ifrån

Här följer det jag utgått ifrån när det gäller den bildanalys vi ska göra/har gjort under Tbp-3.

Bilderna ska analyseras utifrån följande komponenter:


Färger - linjer - ljus/skugga
Eftersom ljuset är det vi ser och färgerna är reflektioner av ytor och material så blir det centralt för bilden att fungera som budskapsbärare. Ljuset är också en del av kompositionen och kan få oss att uppleva djup och stämningar i bilden. Vi kan även med hjälp av vår förförståelse få reda på mer om situationen som beskrivs i bilden utifrån närvaron eller frånvaron av ljus samt vilken typ av ljus det är med tanke på t.ex. varmt och kallt ljus. Ljuset kan användas för att lyfta fram ett motiv genom att sätta det direkt på det som ska lyftas fram. För att få fram mjukare drag kan ett indirekt ljus användas och för att få fram värme eller kyla kan ljuset filtreras för att uppnå rätt effekt. Skuggan fyller en viktig roll för struktur och placering i förhållande till rummet. Skuggan hjälper till med djupkänslan och kompletterar ljuset med dess strävan att sätta t.ex. känslor i bilden. Linjerna i bilden ska leda betraktaren rätt, ge rummet en tydlighet och föra blicken till rätt del. Linjerna kan också förtydliga djup och hjälpa till med att strukturera och hitta rätt.

Perspektiv
Perspektivet är viktigt för bildens komposition och kan ge djup i bilden samt en vink om hur betraktaren ska se på sig själv via t.ex. grod- och fågelperspektiv. Grodperspektivet kan få en person på bilden att bli mer betydelsefull medan fågelperspektivet kan få samma person att verka mindre betydelsefull. Centralperspektivet är vanligt för att återge djup och en 3D-effekt i bilden.

Bildrum - bildplan - bilddjup
Bildrummet byggs upp av olika delar där en indelning i tre verkar vara det vanliga. Vad det gäller djupet så har bilden en förgrund, ett mellanplan och en bakgrund och detta följer ofta de tre vanliga bildplanen, nedre-, mellan- och övre bildplan. Vissa bilder saknar bilddjup och är ofta ganska ointressanta för betraktaren medan bilder med djup tillåter betraktaren att vandra med blicken i bilden vilket också gör den mer intressant. Bilden kan t.ex. vara graderad där ett föremål täcker ett annat och dessutom kan skärpa och oskärpa ge en illusion av djup och fokus. Fokus hjälper oss att sätta ögat på det som bilden vill visa. Att föremål täcker varandra kan också skapa intresse och nyfikenhet. Det kan också få oss att fantisera om vad som finns där bakom och därmed fylla bilden med mer innehåll än vad man faktiskt ser.

Denotation - Konnotation
Denotationen är en bilds kärn- eller grundbetydelse där de allra flesta tolkar in samma saker i bilden. Det konnotativa i en bild är tilläggs- och bibetydelser i bilden. Dessa beror ofta på betraktarens förkunskaper, erfarenheter och egna associationer utifrån den egna förförståelsen kopplad till hur den egna hjärnan fungerar. Två personer med samma förförståelse och andra kunskaper behöver alltså inte komma fram till samma slutsats vad det gäller konnotativt innehåll. Konnotationen är mångtydigheten i bilden medan det denotativa står för det entydiga.

Parafras
Parafrasen anspelar på ett original men är inte en kopia. Parafrasen tar avstamp i en befintlig text eller bild och gör något eget utifrån detta. Det går att härleda tillbaka till ursprunget genom att man som betraktare har en viss förförståelse om detta.

Stereotyp
Traditionella fenomen kan förstärkas av stereotypa fenomen. Stereotypen är en samlande bild av ett fenomen där t.ex. den spretigt vithårige vetenskapsmannen får stå för alla vetenskapsmän. Ett annat exempel är den hurtige norrmannen i lusekofta som är en stereotyp för alla norrmän.

Metafor
En metafor är en symbol för något där t.ex. ett uttryck står för något större och vidare. Metaforen lyfter fram likheter mellan olika situationer där den ena kan stå för den andra. Metaforen ska förtydliga, förstärka och kasta ett nytt ljus över budskapet med hjälp av en jämförelse. En metafor i bildformat kan ersätta en annan bild där denna nya bild förstärker budskapet som ska lyftas fram. Detta kallas för att ta ett associativt kliv vilket ska hjälpa betraktaren att förstå innebörden i bilden på ett bättre sätt. Metaforen består av två led, sakledet och bildledet där sakdelen är ursprunget och bildledet är det man jämför med för att lyfta fram ursprunget.

Metonym
Metonymen är något som ersätter huvudmotivet. Exemplet är röken som en metonym för elden eller väntan på ett benbrott där läkaren egentligen menar att det är patienten man väntar på. Metonymen kan belysa en närhet mellan två begrepp där det abstrakta kan göras mer konkret där en bild ersätter en annan mer svårfångad bild.

Synekdoke
När en liten del representerar helheten som att t.ex. staden Stockholm kan ses som representant för landet Sverige eller makten i landet Sverige. Detta kallas för en retorisk substitutform där mottagaren skapar helheten i sitt huvud utifrån en liten del ur denna helhet.