För några veckor sedan så hade den här serien av inlägg aldrig kommit igång. Nu känns det som en naturlig sak att skriva om.
Det började faktiskt för många år sedan när jag bytte internetleverantör här hemma från de enda som kunde leverera här ute på landet. Jag kommer inte alls ihåg vad de hette men inom kort hade de bytt ägare och hette Tiscali. Eftersom jag bor och då bodde vid världens ände, Romelanda utanför Kungälv, så kunde inte den stora jätten Telia, av någon anledning, leverera bredband hit. Det blev till att leta igenom nätet efter leverantörer som kunde och sedan beställa på vinst och förlust.
Min första uppkoppling fungerade sådär. Ingen vidare hastighet och det sades då att jag inte hade ett riktigt bredband eftersom staten hade slagit fast att det skulle ha en hastighet av 2 MBit/s och jag hade nog bara en halv som bäst. Tiden gick och nya ägare avlöste varandra och till slut ansåg jag mig tvungen att byta upp mig till Glocalnet. Kanske var de bara en i raden av nya ägare men jag gjorde några byten av utrustning och annat som band upp mig för tid och evighet. Det kunde man tydligen inte göra så när jag för tredje gången fick ett nytt modem, på grund av problem, så tittade vi över mitt avtal och strök halva bindningstiden som stod i mitt kontrakt. Tack för det för övrigt.
Hur det nu än gav sig så verkade det inte som om Glocalnet kunde hålla det de lovat i form av hastighet och service så jag började titta efter alternativ. Grannarna konsulterades och nätet luslästes över vilka alternativ som fanns på den svenska marknaden. Eftersom jag fortfarande bor i en av världens avkrokar, Romelanda strax norr om Kungälv, tre mil från Göteborg, så har vi heller inte så många tv-kanaler och sådant som hör den moderna civilisationen till. Därför började jag samtidigt fundera på egen parabol eller box till tv'n. Samtidigt skulle samfällighetsföreningen uppgradera parabolanläggningen i området så det blev till att avvakta med tv-funderingarna.
Blicken föll då på den gamla jätten Telia. De kunde nu leverera bredband till den avkrok i världen jag bor i, Romelanda, 7 km norr om Kungälv, 25 minuter med bil in till centrala Göteborg, och de hade dessutom ökat på hastigheten så pass att de var ett intressant alternativ. De hade tv via bredbandet också och telefon. "Hmmm, kan detta vara himmelriket för en som bor i en avkrok, Romel...", tänkte jag och surfade runt på deras webplats ett par dagar. Eftersom Glocalnetuppkopplingen nu hade valt att vara på, av, på, av, på med ibland kvartars mellanrum och i bland med sekunders, så tog det sin lilla tid att surfa. Ögonen föll på ett kombinationserbjudande med bredband för internet, telefon och tv för en hyfsad peng. Vis av tidigare missöden så valde jag att vänta med tv-inslaget och gick för fullt på internet och telefon-paketet.
Internet och IP-telefoni beställdes. Bindningstiden hos Glocalnet var nu nästan till ända och den förste augusti 2011 skulle övergången ske. Hela sommaren passerade, kändes det som, med fortsatt problem hos Glocalnet vilket stärkte tron på att jag gjort rätt. Jag fortsatte att fantisera om det där tv-paketet och hur skönt det skulle vara att slänga sig i soffan till hösten och titta på helt andra repriser än de jag sett fram till sommaren 2011. Jo, repriser är det ju mest så det är bara att vara realistisk på den punkten. Inte ser jag mycket tv heller så det är ju inte hela världen om jag inte byter upp mig heller. Kostar pengar gör det också, lite omotiverat mycket faktiskt med tanke på alla repriser, men tv ska man ju ha så...
Under sommaren kom också ett paket med det nya modemet och lite sladdar. Större, svartare och blank var det. Modemet som skulle byta ut Glocalnets vitbeiga modem var större, svartare, blankare och... bättre? Många fler anslutningar till än det ena och än det andra där bak gjorde att jag genast började fantisera om alla möjligheter som framtiden höll i sin famn åt mig.
Måndagen den 1:e augusti kom.
Eftersom jag dubblerar som golfchaufför för mina söner så var jag uppe med tuppen denna dag och när jag väl kom hem vid sjutiden på morgonen så var det dags för installation. Bor man i en av världens alla avkrokar så gäller det att vara väl förberedd och inte sakna något och jag kände på mig att det inte fanns några hinder för mig denna dag att fixa mitt lilla bredband. Allt fanns hemma till middagen, alla pryttlar för målning av verandastolpar fanns hemma, solen sken och när installationen som skulle ta ca 30 minuter knattrade på så kunde jag fika och förbereda annat under tiden.
Det första jacket i huset är beläget i vårt gamla sovrum som nu bebos av den yngste sonen och med tanke på hans ordningsförmåga så har allt det där med sladdar och blinkande lampor inhysts i hans garderob på eget avskilt hyllplan som bara pappan pysslar med. Sladdarna är indragna via utsågade datakabelshål i garderobens ena vägg och via en snillrik kabelkanal har allt kunnat smygas in väldigt fint. Utpillningen av det gamla modemet gick som en dans och de nya kablarna drogs och det blev nästan bättre nu. Kanske på grund av att jag dragit om dessa kablar ett antal gånger tidigare men också på grund av att Telias nya kabel var lite smäckrare.
Bara att följa installationsguiden. Första jacket - check! Telejacket från väggen till modemet med tre olikfärgade anslutningar - check! Strömkabel från väggen in i modemet - check! Uppstart!
Lamporna börjar blinka. Först "power" och sedan "broadband". Ser ju bra ut det här. Kopplar in pojkens dator eftersom den är närmast och installerar Telias program för installation av modem och bredband. Klick, klick, klick genom guiden tills det är dags att koppla upp sig. Nej, nu hände det något som inte ska hända. Det var just det som hände. Ingenting. "Du har ingen uppkoppling mot nätet så vi ska försöka ordna det med en ny IP-adress", säger rutan. "Nej, du har fortfarande ingen internetuppkoppling så vi stänger butiken". Jaha. Förr blev jag vansinnig och började skaka och svettas när detta hände men inte nu. Jag är van. Alldeles för van för att skaka och svettas av ilska. Tänka sig. Det fungerade inte smidigt och smärtfritt den här gången heller. Det var ju ovanligt! För dig som inte känner mig så har jag både brukat och missbrukat ironi genom åren och att detta var ovanligt har ett visst drag av ironi över sig.
Dags att prata med supporten, för första gången av många antar jag.
"Nej du. Allt ser helt normalt ut här", säger en röst i andra änden. "Du ska bli påkopplad under dagen". Nämen så bra då. Påkopplad under dagen. Då är det ju bara att vänta då. Jag pratar också med en kille som har hand om telefonbiten och han talar om för mig att det tar några dagar extra med det där med IP-telefoni. Internetuppkopplingen måste funka först. Ja, så klart. "Silly me" som inte förstod det. Jaja, då så...
Den lilla lampan som det står "internet" på lyser fortfarande inte och idag är det den andra augusti. Dags att börja skriva om mitt liv med Telia alltså. För att vända något negativt till åtminstone lite underhållning så är det på sin plats att börja skriva om alla tokigheter och upptåg vi kommer att ha tillsammans, Telia och jag. Jag hoppas att ni ska tycka att det är intressant att läsa om för jag behöver då denna terapi för att inte bli uppkopplingsknäpp eller anslutningsapatisk.
Tack vare ett mobilt bredband kan jag fortsätta mitt liv i en av världens avkrokar, Romelanda, med en viss värdighet i det moderna samhället strax norr om Kungälv, tre mil från Göteborg.