Lasse Gustavson berättar om...

Rädda Barnen bjöd in Lasse Gustavson för att berätta om stöd till barn, föräldrar, vuxna med barn och mor- och farföräldrar.

Vi befinner oss på Kvarnkullen i Kungälv där ett par hundra åhörare slutit upp.

Världen är upp och ner.

"Kulturell starr" - Latin för att vara hemmablind!

Lasse vill inspirera oss. Det handlar om att våga vara öppen. Tala är inte silver och tiga är absolut inte guld.

Barn som upplever saker för första gången ser kanske saker som klarast. De är inte påverkade av alla andras synpunkter och åsikter.

"Vet du", säger Lasse. Han vänder sig till alla med ett personligt tilltal. Han berättar om hur hans barn ser på världen. Han berättar om det tillfälle då hans värld förändrades.

Lasse beskriver människor som har meningsfulla jobb med omsorg och närvaro i sitt arbete. Människor som tycker om varandra och som trivs med att jobba tillsammans.

Vi påverkar varandra hela tiden, både på gott och ont. Kan vi aktivt påverka hur vi är mot varandra? Kan vi prata om det?

Längst ner på kommunikationsskalan hittar vi förkastande och förnekande. Mycket konfrontationer människor emellan. Sedan kommer vi upp till försvar och förklaringar där mycket diskussioner sker. Sen börjar vi förklara och förstå. Förklara sig själv och bli förstådd men också att förstå andra. Nu kan jag välja att förbli eller förändra. Vill jag förändra så kan jag också förädla via en dialog med min omgivning.

Barn som blir förstådda har en benägenhet att också vilja förstå.

Införa tvättvecka hemma. Går det? Kan vi få våra barn att göra saker, att hjälpa till hemma? Ja, om vi lyssnar på dem och låter dem komma med lösningar på hur det ska fungera.

Lasse beskriver för oss hur han såg för första gången efter olyckan. Som ett barn. Inte formad av omvärlden. Hoppfull och nyfiken.

För att kunna gå vidare så måste vi ta upp och prata om sådant som bekymrar oss.

Hur ska vi möta unga människor som har hamnat lite fel? De har kanske redan fått alldeles för lite kärlek.

Hur kan vi stötta unga som ibland utsätts för jobbiga situationer? Hur kan vi stötta dem som utsätter andra?

Vi kan ge stöd och support men också låta alla att hitta egna lösningar.

Döm inte. Fördöm inte. Skapa inte skuld och skam.
Hjälp till att bedöma situationen istället.

Ge och kunna ta ansvar ger oss också större friheter.

- Vad gör du om tre år?
- Ja, är det inte värre än nu så får man väl vara nöjd.

Tänk om det du vill ska hända om tre år också gör det... Hade det varit bra tycker du?

Vi kanske inte alltid måste lösa problem. Vi behöver kanske bara finnas där. Vi kanske bara behöver stödja och finnas till hands.

Var med på nätet.
Otäcka saker finns på nätet.
Röster inombords.
Hur stöttar vi våra ungdomar som hamnar i det hemska?

Var en lugn och trygg vuxen som är till för ungdomarna. Lyssna, förstå, stötta, känn och se det med en vuxens perspektiv.

Ta hjälp om du behöver. Du måste vara öppen för att ta emot den hjälpen du kan få även om det kan kännas svårt.

Disa, Repuls, bup, sos... Många vägar till stöd och hjälp.

Är vi beredda på att ta emot stöd? Kan vi tänka oss att ta emot all hjälp vi kan få för att vi ska må bra?

Tydlighet och tålamod.
Måste utvecklas över tid. Det går inte att få över en natt...

Innehållet måste vara viktigare än formen.
Äktenskapet sprack men innehållet kan fortfarande finnas där och kanske till och med utvecklas.

Vänner och samhällets resurser kan hjälpa mig...

- Posteds using BlogPress from my iPhone